Ätstörning är att ha problem kopplat till ätande, som skapar ett lidande.
Ofta finns en strävan efter att ändra sin kroppsform eller gå ner i vikt.
Man kan fastna i strikta regler kring hur man ska äta och träna.
Alla har inte en önskan om viktnedgång, utan det kan även handla om att man har svårt för vissa konsistenser och smaker.
Stress- och sårbarhetsmodellen kan förklara varför man utvecklar en ätstörning. Man kan bära på en sårbarhet för att kunna utveckla en ätstörning, sedan är det stressorer i miljön som avgör om/när en ätstörning bryter ut.
Sårbarhetsfaktorer som höjer risken för ätstörning
Genetiska faktorer - att ha en släkting som har haft ätstörning, depression eller beroendeproblematik.
Personliga faktorer - att ha perfektionistiska drag och ett högt kontrollbehov hänger samman med risk för anorexi. Impulsiva drag är sammankopplade med bulimi och hetsätningsstörning. Låg självkänsla är en generell riskfaktor.
Familjefaktorer - föräldrar som bantar, tränar överdrivet, talar negativt om sina kroppar, hanterar sina känslor med att äta. Att inte ha gemensamma måltider.
Kulturella faktorer - att västvärlden förmedlar skeva kropps- och hälsoideal.
Stressfaktorer som kan få en ätstörning att bryta ut
Känsla av kontrollförlust och sänkt självkänsla - detta kan komma vid större förändringar i livet. T ex en kris som skilsmässa, flytt, skolbyte, förlust av någon nära eller konflikter. Eller ett trauma som mobbning eller övergrepp. Det kan då kännas bra att åtminstone känna att det går att styra över mat och/eller träning.
Viktnedgång - den kan bero på att du har påbörjat en diet eller träningsmetod, eller gått ner i vikt pga. kroppslig sjukdom eller depression.
Missuppfattning att ätstörning alltid syns utanpå - Många tänker nog att det bara är unga väldigt magra tjejer som har ätstörning, men sanningen är att det kan drabba vem som helst och oftast inte syns på utsidan eftersom de flesta med ätstörning är normalviktiga eller överviktiga.
Anorexi och bulimi inte vanligast - Majoriteten av dem som har ett lidande kopplat till ätande och kroppsuppfattning uppfyller inte tillräckligt många kriterier för exempelvis anorexi eller bulimi. Diagnosen blir istället Ätstörning ospecificerad, även kallat UNS - utan närmare specifikation.
Att inte märkas och nekas vård - Det är vanligt att gå oupptäckt. Om du söker vård, så är risken stor att du inte får hjälp pga. att vården måste prioritera dem med en hälsofarlig undervikt.
ARFID står för Avoidant Restrictive Food Intake Disorder. Även kallad undvikande restriktiv ätstörning eller selektiv ätstörning.